Miljövänliga galvaniseringslösningar är formulerade med elektrolyter som innehåller plätering av metalljoner. Vid elektroplätering löses anodmetallen i lösningen som katjoner, vilka migrerar till katoden. Dessa joner får elektroner vid katoden och reduceras till metall och belägger metallprodukten som ska pläteras.
Nyckelprestandaindikatorer för pläteringslösningen inkluderar spridningsförmåga och pläteringsdjup. Dispergerbarhet hänvisar till pläteringslösningens förmåga att fördela beläggningstjockleken jämnt, även känd som enhetlig pläteringsförmåga. Pläteringsdjup avser pläteringslösningens förmåga att avsätta en beläggning i djupa fördjupningar av komplexa delar, även känd som täckförmåga. Dispergerbarheten påverkar endast tjocklekens enhetlighet, medan pläteringsdjupet endast påverkar om en beläggning kan avsättas i djupa fördjupningar.
Elektrokemiska parametrar för pläteringslösningen inkluderar resistivitet, konduktivitet och katodisk polarisation. Resistivitet representeras av ρ, och konduktivitet är resistivitetens reciproka. Katodisk polarisation Δϕk är lutningen för den katodiska polarisationskurvan. Konduktiviteten påverkas av faktorer som ledande salter och pH, medan katodisk polarisering är relaterad till formuleringen av tillsatser och komplex som används vid elektroplätering.
Densitet är en avgörande fysikalisk parameter som påverkar komponentförhållandet, avsättningshastigheten och beläggningens enhetlighet i galvaniseringsprocessen. Densitetsanalys omfattar testobjekt som densitetsmätning, specifik vikttestning och analys av kemisk sammansättning. Testomfattningen inkluderar olika galvaniseringslösningar såsom nickelpläteringslösningar, kopparpläteringslösningar och zinkpläteringslösningar. Testning baseras på internationella standarder som International Standard 1019-18 och International Standard 1183-1:2019, samt nationella standarder som GB/T 20975-2020 och GB/T 1033.1-2021.
